Förvaltare, finns dom?

Uppfyll jorden, säger Gud till människan

när han som bäst arbetar med sin skapelse

Lägg den under er, fortsätter Gud

Härska över jordens alla djur

Och på många sätt är det precis

vad människan har gjort:

fyllt den, dominerat den, exploaterat den

Många skulle utan tvekan påstå

att människosläktet är i full färd med

att förstöra den värld som gavs som ansvar

att vörda och vårda

Då är det inte alldeles bort i tok att vi

Som idag har en söndag

som ägnas åt Goda förvaltare

Även om ordet tycks ålderdomligt

och på många håll fallit ur bruk
Förvaltare, finns de?

Möjligen har de unga hört talas om

att det finns någon fastighetsförvaltare

eller förvaltare av fondförmögenheter

Men sällan frågar vi varandra hur vi

förvaltat den cykel vi kanske har

eller den utbildning vi fått

inte heller brukar vi diskutera med varandra

hur vi fungerar som förvaltare…

Trots det är både ordet och temat viktigt

Nu möts vi av Jesu liknelse där en man

Som skulle å resa, utlandssemester

Kanske en sommar just som den här

Han kallar till sig sina tjänare och ger dem

talenter att sköta om

Redan där får vi en tankeställare

Det finns en dubbeltydighet

I talenter som är pengar, materiella tillgångar

Men nog ljuder talenter och talanger ganska lika

och då finns det anledning att också fundera över

våra andliga och mentala förmågor,

våra egenskaper, utförsgåvor och talanger

Av liknelsen framgår att det vi får oss tilldelat

inte går att gömma undan och enbart spara

Det är en dålig lösning att låta bli att bruka

Det vi har anförtrotts

Den som får ett ansvar, tar ansvar

har att se till att det man fått ansvar för

inte försvinner eller förbrukas

Tvärt om visar liknelsen att gåvorna,

det vi har ansvar för, behöver utvecklas

Så att det blir mer eller fler

Den som lyckats få mest avkastning får rejält

med beröm och dessutom får den tjänaren

den talent som det inte blev något med

Så får vi höra de svåra orden: Den som har skall få

den som inget har blir av till och med

med det lilla som kan finnas

Men tänker vi efter formas vår värld

fortfarande efter det mönstret

den rikaste procenten blir ofattbart mycket rikare

och många fattiga förlorar vad de har

sitt hem, sin försörjning, sitt land

och hamnar i ett växande armod

Vi kan förstås tänka att bibelordet

just i dagens liknelse är extra svart-vit

Vi kan tänka att det handlar om mer

eller rent av något annat än om att

pengar och egendom ska växa allt mer

Varför sägs ingenting om andra slags resultat

sådana vi i kyrkan brukar trösta oss med

när siffrorna blir mindre och gudstjänsdeltagarna

allt färre

Vi tänker och hävdar att om vi utvecklar kvalitén

är det också ett mått på framgång

då förvaltar vi ändå något trots att

antalet deltagare sjunker drastiskt

Ett annat slags resultat av vårt ansvar

ser man om vi talar och handlar på riktigt
visar att detta är på allvar
så att vi också lämnar djupa avtryck

i människors hjärtan

så att vi förmår röra och beröra

ja, kanske väcka engagemang så att någon tar beslut

till exempel om att förändra sitt liv

börjar se till sina medmänniskors väl och ve

vill arbeta för att skydda och bevara vår jord

Ett gott förvaltarskap ger inte efter

för alla slags tillfälliga önskemål

utan håller fast vid uppdraget, härdar ut

Också det kan vara ett gott förvaltarskap

som betyder att man till nästa generation

kan lämna ett arv som vårdats och skötts om

Hejnum Högård där vi befinner oss idag

tillhör kyrkan och har hävdats och vårdats

i många sekler av församlingen och enskilda

ansvarstagande personer

Säkert har man fått avkastning i form av föda åt djuren

och visst man har hållit landskapet öppet

Tagit väl vara på det

Vi inser här i detta änge att vinst och avkastningen

inte är eller var det enda viktiga

Man gjorde vad man kände att man borde och skulle göra:

visade omsorg, tog ansvar så att nya generationer

fick något värt att ta över

Vi kan säkert enas om att detta att bara göra ingenting

inte är någon bra lösning om man ska vårda

och förvalta, om man ska ta ansvar och utveckla

Samtidigt ligger en god portion vishet i tanken

som vi gotlänningar är duktiga på

att låta saker och ting bero

Att låta dem mogna

så att vi hinner tänka efter och göra planer

Att bara rusa åstad är inte heller den bästa av lösningar

Dessutom behövs stunder av vila och eftertanke

det är nämligen totalt omöjligt att vara

högpresterande precis hela tiden

Återhämtning, förkovran och ställtid behövs

I det moderna samhället försöker många

skära bort återhämtning och tid för reflektion

även omställningstiden, ställtiden,

den tid som det tar att göra sig redo för nästa uppgift

är hotad

Liknelsens slutsats får oss att studsa

Är detta en text om hur illa det ska gå

för många av oss

Ska vi eller några av oss

som odugliga tjänare kastas ut i mörkret

till gråt och tandagnisslan

Pedagogiskt landar dagens text

olika hos oss

Somliga har en förmåga att tänka

att det där det handlar inte alls om mig

Och andra, de bara suger i sig ord om

brister, olycka, felsteg, sorgliga slut

Frågorna om förvaltarskapet är personliga frågor

Inte ett test för oss att använda på alla andra 
som vi känner, på vänner och ovänner

Vi får börja med att pröva oss själva

Men använd då inte ett dåligt självförtroende 
som glasögon, för då duger ingenting 
av det man faktiskt gjort

Texten pekar verkligen på vår vilja att försöka

på om vi prövat att anstränga oss

eller har vi låtit bli och struntat i uppgiften
av rädsla (en kraftfullt hämmande känsla)
eller av ren likgiltighet

Detta änge, Hejnum högård, blir en påminnelse

om att vi som förvaltare fungerar 
som allra bäst när vi vill och får 
ta ansvar och visa omsorg

En liknelse som denna gäller ytterst

människans förhållande till Gud

och om vår vilja att stå till tjänst

i Guds tjänst

Står vi till Guds förfogande

som ansvarsfulla tjänare

och goda förvaltare?

Det är frågan...

och svaret är våra liv.

Predikotext  Matteusevangeliet 25:14-30 (samt 1 Moseboken 1:24-2:3)

Predikan 9 eftr Trefaldighet

Hejnum Högård