lördag 6 januari 2024

Att se och bli sedd!


Trettondedagen 5/1 2024 kl 10.00, Högmässa Olaus Petri


Trettondedagen efter jul, denna härliga dag

kallas också för epifania:

med betydelsen att framträda, visa och uppenbara

Den här tiden på kyrkoåret handlar om hur

Jesus uppenbaras, blir synlig,

som Gud, som världens ljus.

Varför kan inte alla se, tro eller uppleva det

som är påtagligt för oss?


Känner ni igen följande: Det är så tråkigt! Och det är obegripligt!

Dom tågar hit och dit. Människor står upp

och sitter ner, och ingen vet nog varför eller när!

I kyrkan tänker dom i alla fall inte gå

De har bara sett ytligt, utifrån, har inte blivit delaktiga

- ibland beroende på oss. De såg sina förutfattade meningar

eftersom allt verkade obegripligt

De har lyckats filtrerat bort ljuset, det himmelska.

Frågan som inte lämnat mig ifred i

den spännande texten om de vise männen,

handlar om att se, att kunna se det andra inte ser

Vad såg dessa exotiska resenärer?

Varför föll de ner och hyllade barnet?

Vad ser vi, du och jag, kan vi se och uppleva 

det de vise männen fick? 



Fjärran exotiska resenärer plötsligt upp

de är stjärntydare, vetenskapsmän, kanske kungar.

Alla känner till dom! Deras troliga namn

låter som en trollformel:  Kaspar, Melchior och Balthazar!


I julspel över hela världen kommer dom knallande

utan kameler lyckligtvis

oftast tre personer iförda lustiga turbaner,

och mantlar av granna tyger, gamla gardiner 

eller sängöverkast...


I Danmark och även i Norge kallas trettondagen

hellig trekongersdag och på tyska heter det Dreikönigstag”.

Förklaringen kan vara - tre personer -tre presenter

udda gåvor: guld, rökelse och myrra

Här erbjuds inga kontrollerade mjukisdjur,

inga barnsäkra klossar eller skallror

inte ens en pedagogisk pekböcker

Nej, det ska vara kungliga gåvor!


Profeten Jesaja har berättat om två av presenterna:

folken ska vandra mot ditt ljus

kungar mot glansen av din soluppgång...

kameler i mängd skall uppfylla ditt land

Från Saba kommer de alla med last av guld och rökelse”. (Jes 60:1-6)


För många år sedan var vi på

samling vid krubban här i Olaus Petri

Kungarna släntrande nerför mittgången

med gåvor i händerna

De var iförda mantlar och kronor

En liten flicka som vi satt med såg med uppspärrade ögon

dessa märkliga figurer. Vad var det hon såg?

Man nästan hörde hjulen snurra inne i det lilla huvudet.

Men så lyste hon upp! Aha! Hon ropade jättehögt: 

Öh! Kolla! Karamellkungen!

Jag tror att hon såg sin egen längtan.


Herodes blev absolut ännu mer överraskad och tagen

än flickan i vår kyrkbänk

när dessa fjärran gäster dök upp.

Det står att hela Jerusalem blev oroat!

Herodes behövde experthjälp och rådgjorde 

med översteprästerna och de skriftlärde.

En nyfödd kung? En utmanare? Ett hot?

Var skulle den kungen födas? I Betlehem! Men när?

Herodes kallade till sig besökarna

trugade dem att bli spioner

eller (kort paus) angivare!

Ta er dit och berätta sedan allt för mig, sa han.

Herodes håller masken och låtsas att han själv

ska hylla barnet. Knepet är urgammalt:

att säga sig vilja en sak - men ha andra dolda planer.

Säkert har flera av oss prövat metoden?


Stjärnan, som så här års förgyller fönster hos fromma, 

såväl som hos ateister, tvivlare och skeptiker,

självklart är förebilden den bibliska stjärnan.

Den som visade vägen och pekade på Jesus,

även om de som hängt upp stjärnan

inte tänkte riktigt så… utan nöjde sig med

att den var fin och lysande grann

Samma stjärna fyllde våra resenärer med stor glädje

Till sist stannade stjärnan över huset(!)

exakt där barnet var

De österländska kungarna fann barnet och Maria 

och föll ner och hyllade honom! Förundrade och uppfyllda

Varje barnafödsel är ett mirakel

men här var det något mer.

Det kan tänkas att Jesu helighet

återspeglas och blir synligt i varje barn

nu blir varje förtryck och övergrepp

ett angrepp mot det gudomliga och heliga


Åter till frågan:

vad såg de vise männen, dessa hedningar,

som man sa förr, när de mötte Jesus?

Vad får dem att falla ner på marken

i vördnad och tillbedjan inför detta barn


De såg Ljuset!

ljuset i och kring barnet blev ett svar

på deras frågor, på all längtan,

mörker och oro vek undan ty där låg livets Gud

som en av oss. Allt mänskligt, allt liv

nuddades av helighet


De såg kärleken!

I barnet såg de Kärleken förkroppsligad

klart att de föll ned och hyllade barnet!


Barnet såg dem!

De blev sedda!

Den som blir sedd och mött av kärlek

förvandlas. Där och då väcktes hos oss

en förmåga till ovillkorlig kärlek.


Nu två exempel från vår kyrka

på att vi ser och blir sedda.

Jesusikonen.

Den som stannar upp och ser

träder fram och blir mött

Du ser och blir själv sedd

Ikonen är ett fönster mot himlen

Guldet är himmelens ljus

som lyser igenom -

inte en gyllene färg målad på en träskiva


Nästa exempel.

När vi faller på knä vid en altarrund

faller vi ner inför Jesus

som de heliga tre konungarna

Altaret som förkunnar att Gud är här

kan med sina dukar ses som Jesu krubba

därpå altarbordet vilar Kristus innan Han

läggs i våra öppna händer.


Att vi där plötsligt kan se Jesus vet jag

Vid en nattvardsgång föll en person i gråt

jag gick fram för att se om personen behövde stöd

Då sa personen: Det var tjälen som gick ur bröstet!

Den människan hade sett och blivit sedd!


Origenes från 200-talet ber sammanfattande med oss:

Herre Jesus, lägg dina händer också på våra ögon, 

så att vi börjar varsebli inte bara det som vi kan se

utan också den verklighet, som inte syns;

så att våra blickar inte stannar bara vid det som 

nu sker omkring oss utan vänds också mot

den stora kommande verklighet, som ligger framför oss;

och så att vårt hjärtas öga kan spegla Gud.

(Ur De första kristnas böner, Libris)