Vi känner igen rösten

Predikan i Olaus Petri den 8/5 2011
3 i Påsktiden
i samband med en Uppbyggelsehelg om Att lova Gud
Predikotext: Johannesevangeliet 10:22-30

Sanningens minut har kommit
också för Jesus – säg som det är!
Erkänn! Stå för det du sagt!
Är Du Messias så säg det öppet.
Jesus omringas av en folkhop.
De vill tvinga fram ett besked.
Vi hör de upprörda rösterna
som om vi själva var där.
Man ropar, knuffas och skriker
i mun på varandra.

Att möta Bibelns Jesus och följa med
honom genom evangelierna är som
att befinna sig i en pågående demonstration
Allt Jesus säger och gör ifrågasätts
Han är påpassad, och så snart tillfälle ges
kommer invändningarna.
Hur ska vi kunna känna igen oss
i detta kaotiska folkhav,
med hungriga massmöten?
Det stora bullriga som blandas
med det lågmälda, med enskilda och nära samtal
Tänk kvinnan vid Sykars brunn
se de spetälska, alla sjuka och utstötta
de oändligt många som söker honom
De samlas för att få läkedom och hälsa
och så finns där sällskapet
som tycks följa Jesus som hans egen skugga
De ständigt frågvisa grupperna
som vill komma åt honom.
De är som ettriga ”reportrar” (inga jämförelser i övrigt)
utsända för att avslöja Jesus
och om det inte går är uppgiften
att svärta ner honom, sätt dit honom bara,
binda honom till skandaler och rykten

De sticker ständigt sina frågor
likt mikrofoner i ansiktet på Jesus
dessa utsända ”reportrar”
vars frågor aldrig tystnar
Är du den motvillige frälsaren?
Är det du som vill vända blad?
Du Jesus, ska du inte göra en pudel
eller en halv pudel i alla fall?
En liten avbön? En dementi?
Varför drar du dig undan till ödemarken?
Vill du inte svara på frågor?
Varför låter du dina lärjungar stå i vägen för oss?
Är de dina livvakter, va?

Hur är det med detta och detta eller det där?
Säg som det är! Är Du Guds son? Erkänn!
Varför bryter du mot lagen?
Varför helar du människor på vilodagen?
Kan du förlåta synder?
Du umgås med prostituerade, med syndare,
med frossare och drinkare, varför?

Jesus saknade all mediaträning
Han hade ingen pressekreterare som
hjälpte honom att hantera floden av frågor
som gav tips om hur han skulle svara.
Trots det är Jesus lysande
och de kritiska rösterna
tvivlar förmodligen nu och då
på det uppdrag de fått,
att snärja honom, att sätta dit Jesus.
De försöker hålla isär sina personliga känslor
och det uppdrag de fått
de gör vad uppdragsgivarna sagt åt dem att göra
men i sina hjärtan undrar de: är detta rätt?

Jesus går inte i deras listigt gillrade frågefällor
Han håller sig till det han själv vill få sagt.
Han svarar, men överraskande,
nästan alltid på ett annat sätt
än intervjuarna tänkt
När Jesus svarar öppnas dörrar
han öppnar istället för att stänga och låsa
Han får människor att se
det som hänt i ett nytt ljus,
han ger nya perspektiv,
erbjuder alla som lyssnar
att tänka i andra banor.

Om du är Messias, så säg det öppet!
Det är inte bara de utsända
skjutjärnen, de ettriga, som vill veta
Frågan är också vår: vem är Du, Jesus?
Är du den Gud har sänt?

Vi vill höra vad han svarar
Ni vet svaret, menar Jesus
Jag har sagt er det, men ni tror inte.
Han avväpnar frågeställarna,
vänder uppmärksamheten från sig själv
till dem, till oss, till alla som frågar.
NI vet redan vad jag sagt. Ni vet allt jag gjort.
Ni vet. Men ni tror inte…

Jag är den gode herden, säger Jesus
Den gode herden ger sitt liv för fåren.
Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem
och de följer mig
Vi hör orden om vad han gjort för oss
och ur våra hjärtan stiger som en jublande lovsång
vårt svar, vårt gensvar, vårt ja!

Också vi som tillhör den gode herdens flock
kan känna igen det ifrågasättande Jesus utstod
Också vi kan bli ansatta. Säg vad du tror,
Hur är det egentligen? Berätta sanningen!
Man avkräver bekännande kristna besked
och vi inser att de som frågar inte alltid vill veta
Var Maria Jungfru? Uppstod Jesus?
Finns det synd? Hur kan Gud vara kärleksfull
när det ser ut som det gör i världen

Vi kan bli ifrågasatta för att vi
tror för bokstavligt på Bibelns ord
och om det inte passar anklagas vi
genast för att vi inte tror på Bibelns ord.
Då kan vi minnas att Jesus också där
gått före oss – vi kan med tillförsikt möta
allt slags kritik och ifrågasättande.
Men det är en västanfläkt mot vad Jesus fick utstå.

Frågan är om vi inte skulle våga mer.
Vem ska bära lovsångens ton
ut i den sekulära orkestern
om inte vi gör det?
Om vi vågar kan vi höra
skapelsen stämma in
berg som jublar,
floder som klappar i händerna…

Andra frågare frågar för att de
faktiskt vill höra mera, önskar veta mer.
De vill tro, vill höra till, längtar efter
hjälp att komma in i trons värld.
Vår uppbyggelsehelg har handlat om att lova Gud
att älska Gud med allt jag är och har
med allt min kraft, med hjärta och förstånd
Lovsången är vårt svar på Guds kärlek
den som först omslöt oss.

Vi lovsjunger Gud i lycka, och i sorg och svårigheter
i ljus och mörker är han vår herde
den som vill oss väl, som inte överger oss
som inte ger världens vargar fritt spelrum
han skyddar och bevarar oss
han leder oss på rätta vägar
för sitt namns skull

Så stiger vår lovsång till honom,
den gode herden
som för oss till gröna ängar
till vatten där vi finner ro!

Lovsången kommer inte att tystna
inte om det beror på oss i vår församling
Jesus är vår gode herde
Hans röst känner vi igen, vi litar på Jesus
Han känner oss och vi följer honom
oavsett vad världen tror
oavsett vilken kritik vi kan tänkas få
Vi är hans, beredda att följa honom
För är vi hans flock och här,
här på Olaus Petris gröna ängar,
finns rum för fler…

Jesus säger: Jag ger dem evigt liv
och de skall aldrig någonsin gå under
och ingen skall rycka dem ur min hand!
Tack gode Gud, Halleluja!