Triumfbågen är här - inte i Paris

Färger betyder mycket i våra liv

de bidrar till festen och högtiden

Frågar man medelsvensson om vilka

kyrkliga färger julen har, så tror åtskilliga

att det antingen är grönt (som granen)

eller rött (som tomten)

Och påsken då? Ja, den är nog gul (som kycklingar)!

Att vi firar med Kristus rättfärdighets vita färg

tycks vara okänt (eller möjligen bara ointressant?)

Men det var ofta färg och fest runt Jesus

Jesu lärjungar låter mycket

det hände i uppsluppenheten lite nu och då

Som i Lukasevangeliets intåg i Jerusalem

I sin glädje prisade de ljudligt Gud

för alla underverk de sett

De ropar: Välsignad är han som kommer,

konungen, i Herrens namn

Fred i himlen, ära i höjden

Mästare säg åt dina lärjungar att sluta,

säger Fariséerna då.

Jesus svarar: Jag säger er att om de tiger

kommer stenarna att ropa

Inte bara stenarna utan många

av en kyrkas föremål runt omkring oss

vittnar och berättar

De pekar långt utöver sig själva

och leder våra tankar vidare.

Tänk på Triumfbågen i Paris

som Napoleon ville uppföra

som ett minnesmärke, ett vittnesbörd i sten

till minne av en seger vid Austerlitz 1805

Men varför gå till Paris

när vi har vår egen triumfbåge

över en seger så storartad att allt annat förbleknar

Idag ska vi se på detaljer i vårt kyrkorum

Kristus med segerns krona på korset,

Uppståndelsen ögonblick när Jesus lämnar sin grav

och Kristus domaren, Herre över allt och alla

Triumfbågen är den valvbåge där långhuset

(eller mellankoret) övergår till själva koret

På den platsen i kyrkorummen hängde man

redan på medeltiden krucifix

och så gjorde man ännu 1935 i Olaus Petri

Vårt krucifix (av Knut Nordenskjöld) lyser

likt en gyllene sol i kyrkorummet

Symboliskt är mörkret tecken för

ondska, synd och död

och ljuset för hopp och liv

När vi ser korset kastar det ljus över lidandet

Jesus som torterats, som tvingats bära

det övermäktigt tunga korset

Han som hånats och förlöjligats

Han spikades på korset

Vår värld är fylld av sådana övergrepp

Människans förmåga att förnedra,

plåga och göra illa är gränslös:

mobbing, förföljelse, tortyr, överlägsenhet

Som vi fick höra i påsknattens predikan

om konfirmandernas resa till Polen

och ett koncentrationsläger Stutthof

Gränslöst och ofattbart

gjorde man människor illa

När Jesus utsätts för tortyr och förföljelse

blir hans lidande ett fokus

för det som pågår i världen

Alla som befinner mitt i det outhärdligt svåra

möter i hans lidande Guds medlidande

Jesus lider för att beröva

synd, ondska och död dess makt,

Han lider i vårt ställe

Det är då man kan se skenet

från den korsfäste

Strålglansen från Kristus

triumferar över lidande och död

Han som är världens ljus

når framför våra ögon hela världen

Ljus lyser från Kristus

segerns Herre

i vårt Truimfkrucifix

Maria från Magdala och den andra Maria

ser vi till höger i altarskåpet

Kvinnorna kom för att se graven

De hade förlorat sin vän och mästare.

När vi ser vårt altarskåp ser vi förlusten

I påskens berättelse förlorar Maria, Jesu mor,

sin Jesus, sitt vuxna barn,

lärjungarna förlorar sin vän och rabbi

Jesus förlorar sitt eget liv

I deras förluster samlas vår egen stora sorg

vår förtvivlan över barn som dör ifrån oss,

vänner som blir obotligt sjuka

och vi hör mänsklighetens suckar

ur flyktingläger, fängelsehålor

ur svält, törst, hunger, fattigdom

Men förlusten är inte berättelsens poäng

Vi förstår det när Herrens ängel

stiger ner från himmelen

och rullar undan stenen

I altarskåpets mittparti

ser vi så den uppståndne Jesus

lämna sin grav omgiven av uppvaktande änglar

Och där ser vi maktens redskap, soldaterna,

försänkta i djup sömn

Kan det göras tydligare att makten

inte har svaren

att världens härskare inte förmår se

det som Gud gör

Då och där är de maktlösa

Vapnen är oskadliggjorda

när uppvaknandets under sker

Vi har alla gråtit vid någons grav

Vid Jesus grav ser vi på döden

Nu i påskens ljus blir döden något annat

den är inte gränsen mot

glömska, tystnad och utplåning

Inför döden överlämnar vi varandra

i Guds barmhärtiga händer

Döden har förlorat sin makt

Jesus lämnar grav och död

för att gå till Livet

Påsken talar till oss om att

Guds rike finns på andra sidan

Vid graven ser vi uppståndelsen

Ett hoppets tecken

Hur kan vi ha låtit uppgivenhet

och hopplöshet breda ut sig så –

när Jesus har gått genom död till liv?!

Texten idag avslutas med dopbefallningen

som vi också kallar för missionsbefallningen

Och nu kan vi lyfta blicken till det mittersta

korfönstret (av Carl Almqvist)

föreställande den triumferande Kristus

iförd krona och bärande Livets bok

Jesu dopbefallning inleds: Åt mig har getts

all makt i himlen och på jorden

Här är Jesus som ska möta oss

och döma oss med sin kärleks mildhet

Många avvisar korset, graven, domen

de säger nej till Jesus

som kyrkan, dess folk och föremål

berättar och vittnar om

Alltför många tror att religion

är stupiditet och dumhet

och inbillar sig att just de

genom sin religionslöshet

genom sin brist på tro

är på väg mot ett högre stadium

De lämnar religion, tro och Bibel

bakom sig för att de vill vara moderna

Som om religion och tro står emot allt insiktsfullt

allt medvetet och modernt

som om religion och tro förhindrar

byggandet av ett gott

och välfungerande samhälle

Om sådant skriver Peder Thalén i

sin understreckare i Svenska dagbladet

Men hur ska vetenskapen och den

profana humanismen kunna ersätta

och fylla den roll som religion och tro spelat?

På den frågan har de inga bra svar

Det är som om de ville att grammatiken

skulle ersätta poesin

Förlusten av den kristna tron belastar

människor oerhört hårt

De får bära sina felsteg själva

Tyngden av sjukdom, lidande och död

hamnar på den enskildes axlar

Ingen Gud går lidandesvandringen före dem

Ingen gör dem sällskap som innesluter deras smärta

Ingen gör väg genom övergivenhet, mörker och död

Påskens morgon gryr

Det vi trodde var nederlag och förlust

visar sig vara något helt annat

En triumfens båge

slås över avgrunden

Himmelens ljus

strålar ut från honom,

han som stigit upp till himlen

och sitter på Faderns högra sida

därifrån igenkommande i härlighet

till att döma levande och döda

på vilkens rike icke skall varda någon ände!

Om tingen med färg och form vittnar så tydligt

och lärjungarna högljutt lovar Gud

borde också vi våga visa var vi står

Så som det står skrivet:

Jesus Kristus är med oss

alla dagar till tidens slut

Kristus är uppstånden!

Ja! Han är sannerligen uppstånden!

Predikan i Olaus Petri kyrka Påskdagen 23/3 2008

Andra bloggar om: Uppståndelse, Koncentrationsläger, Triumfbåge, Korset, Krucifix,