Hungra och törsta efter Gud

De blå bergen, de böljande Kilsbergen

tonar fram som en krans längs horisonten

och övergår söderöver i Närkeslätten

Berg och slätt avlöser och kompletterar varandra

Många av er känner igen saligprisningarna

och veropen ifrån Jesu Bergspredikan

I Lukastexten som vi just läst

står Jesus inte på berget (som i Matteusevangeliet)

Nej, efter det att mästaren utsett sina lärjungar

står det skrivet ”Sedan gick han ner tillsammans

med dem och stannade på ett ställe på slätten…”

I sällskapet är lärjungarna och dessutom

en stor folkmassa från hela Judéen och Jerusalem

och från kustlandet vid Tyros och Sidon

Det är inte de rika och välbärgade som samlats

utan längtande och behövande, sjuka och plågade

Vad är det då de längtar efter?

Vad är det de vill ha av Jesus?

I avsnittet som kallas Jesu slättpredikan

pekar Jesus på att det som vi lever i nu

med utsatthet och umbäranden

kan och ska förändras

Folket och lärjungarna

vill veta, de undrar hur man ska leva

De söker en tydlig inriktning, en synbar väg,

ett meningsfullt förhållningssätt

samma längtan som sökare

i vår tid drivs av

Jesus chockerar sina åhörare med

4 välsignelser och fyra verop

kommenterar till och spegelbilder av varandra

Varje saligprisning har sin motsvarighet

i ett verop och om man sammanställer dem

blir kontrasterna knivskarpt klara

Saliga är ni som är fattiga,

Er tillhör Guds rike

Ve er som är rika,

Ni har fått ut er glädje

Framför sig ser Jesus vanligt folk

han ser hur människor har det

Och där står också hans lärjungar

som på många sätt är fattiga

både i anden och materiellt

Men, och det är ett slags välsignelse

därmed inte heller bundna av rikedomens förbannelse

Den som tjusar och fångar människan

så intensivt starkt att hon förblindas

och tappar orienteringen

Mer vill ha mer, mer!

Jesus hävdar att de fattiga redan har del i Guds rike,

som en slags egenskap, en personlig tillhörighet

eftersom de lever i ömsesidighet

beroende av varandra

beredda att dela med varandra

För dem finns inte att samla på hög

mycket mer än man behöver för sitt uppehälle

De rika har genom sina tillhörigheter

skaffat sig en ersättning för Guds rike

Det egna har blivit viktigare än gemenskapen

och tillhörigheten

Genom pengar och ting har de

redan tagit ut för egen del

De har haft sin stund, den kortvariga glädjen

Det kan verka som om Jesus

Hyllar fattigdom - som om detta att vara utblottad

att inget ha, verkligen är något välsignat

Kan poängen vara att den som är fattig

förmår se annat än vad

den som har allt klarar att upptäcka?

De känner och förstår in på bara kroppen

vikten av att någon är medmänsklig

och kärleksfullt delar med sig av sitt goda

av det de i själva verket fått till låns av Gud

Saliga ni som hungrar nu,

Ni skall få äta er mätta

Ve er som är mätta nu,

Ni skall få hungra

Nu ställer Jesus nuet mot framtiden

Svälten har inte sista ordet

hungern kommer inte att bestå

Men de som ständigt ser till att vara mätta

kommer en dag känna av hur hungern

tär och urholkar livet

Saliga ni som gråter nu,

Ni skall få skratta

Ve er som skrattar nu,

Ni skall få sörja och gråta

De som känner av sorg och smärta

ska möta glädje

och de som ständigt roar sig, skojar sig fram

kommer inte undan sorgen och tårarna

Saliga är ni när man för människosonens skull

hatar, stöter bort och smädar er

Gläd er på den dagen och dansa av fröjd

Ty er lön blir stor i himlen

Ve er när alla berömmer er

På samma sätt gjorde ju era fäder med

De falska profeterna

Nog verkar det som Jesus framhåller

sorg, fattigdom och hunger

som om de vore lösningen eller vägen

Typiskt Jesus att vända på föreställningarna

Paradoxen är hans sätt att fånga lyssnarnas

och deras uppmärksamhet

Tänk, allt det som människorna fruktade

det som man befarade mest

hunger, fattigdom, törst och svält

det alla såg som förskräckligt, lidande och plåga

gjorde Jesus om till välsignelser

Hur var det möjligt?

Vad menar han?

Nyckelordet för förståelsen är ett litet ord

som vi numera sällan använder i dagligt tal:

Salig

Salig har kommit att användas för den

som är död, avsomnad och förbi

livets jordiska prövningar

Salig blir människan genom allt

som Jesus, Gud själv, gör och ger:

rättfärdiggörelse, välsignelse, frälsning,

tillhörighet till Guds rike!

Hungern, fattigdomen och sorgen

Ges en annan innebörd

betyder något annat, något mer

än fysisk och materiell brist

Den som längtar efter att komma nära Gud

Det är att hungra och törsta!

Den som är osäker på Guds kärlek

och vill vara Guds barn, det är fattigdom

Den som ifrågasätts och får utstå spott och spe

för sin tros skull vet att det himmelska

redan finns och väntar på sin fullkomning

De som slår sig till ro med sin

egensnickrade tro och övertygelse

har redan tagit ut i förskott

det som är på väg

som en dag skall komma helt och fullt

Den som är nöjd och inte längre längtar

efter mer av närhet till Gud

kommer en dag att inse vad som gått förlorat

Utmaningen idag är drabbande

Den handlar om hur vår, din och min,

relation till Gud kan ha stagnerat –

vi blir så lätt nöjda, rika och tillfreds

med hur det för stunden ser ut

vi stannar i växten, slutar att be och arbeta

med förhållandet till Gud

Borde vi inte släppa fram vår otillräcklighet?

Inse att vi bär hunger och törst efter

mer av närhet, kärlek och gemenskap

mer av Gud?

Många av helgonen upplevde sin personliga

otillräcklighet och hungrade efter

att bli helhjärtade och engagerade

alltmera kristuslika, att följa i Jesu spår

Och vi i de heligas samfund

är väl här för att avhjälpa vår stora brist,

vi har kommit hit för att vi hungrar och törstar

efter gemenskap med Herren

När vi förvandlas blir också

kampen i världen mot svält, hunger och törst

en gudstjänst för oss…

Sångens ord får bli in bön:

Jesus kom in

Rena mitt sinn

Kom in i mitt hjärta Jesus

Kom in, bo kvar

Min styrka var

Kom in i mitt hjärta Jesu

Predikan på Alla helgons dag 
i Olaus Petri kyrka, Örebro
Predikotext: Lukasevangeliet 6:20-26