Predikan i Almby kyrka 21 sönd efter Trefaldighet 2016-10-16
Predikotext: Lukasevangeliet 19:1-10, GT 5 Mos 24:17-22, Ep Jak 2:1-8.
För många år sedan besökte
min familj
med några vänner Köpenhamn
Vi tänkte gå på Tivoli, bese
Glyptoteket
(etrusker och växthus) och
besöka Ströget.
Någon kanske talar danska?
Kan förstå språket?
Vi gjorde det bara hjälpligt.
Man berättade för oss
att en stor parad skulle
passera genom staden
Drottningens garde fick vi
det till
och ställde oss att titta på
de marscherande
som någon gång hållit vakt
kring drottningen
Vi insåg att i slutet måste
drottningen själv
komma, om inte annat så för
att avsluta
denna högtidliga uppvisning.
När mer än en timme gått hade
ännu
ingen drottning synts till och
trupper
trampade fortfarande förbi
Vi såg naturligtvis en massa människor
men missade huvudpersonen
den för vars skull alla dessa
fötter
taktfast i raka led kom gående
Vi fick visserligen se författaren
Susanne Brøgger
men det var ju inte henne vi
väntade på
Det hade inte ens hjälpt om
vi klättrat upp
i ett träd för att se bättre:
Drottningen var inte där
Händelsen fick mig att tänka
på
hur allt fler människor bestämmer
sig för
vad de ska tänka om Jesus genom
att
betrakta de kristna och när
de ser
att vi är som folk är mest
med fel och brister sprider
besvikelsen sig
Ja ibland tror man etter
värre om oss
det blir nästan ett beröm när
man säger
en aktiv kristen är som en
människa
en alldeles vanlig
Vi fungerar vare sig vi vill
eller inte
som ett slags skyltfönster
eller reklampelare
Kan då människor upptäcka
Jesus när de ser oss?
Det är ofta lika svårt som
att se drottningen genom
att betrakta hennes
marscherande skyddsvakt
Trots det har vi fått ett stort
uppdrag
Uppdraget att göra människor
till lärjungar
Då betyder vad du och jag
säger och gör mycket…
Sackeus, eller Sackaios som
vi på senare år
lärt oss kalla honom, är en
gammal bekant
för oss som gått i
söndagsskola
Den berättelsen glömde man
aldrig
dels för att Sackaios var så
liten
(ordet mikros används)
att han inte kunde se för
allt folket
Det kände vi igen, alltid var
det någon
som stod i vägen när man som
barn ville se något
Nog krävdes det att en stark
förälder lyfte upp
oss på axlarna för att man
skulle få
fritt synfält
Dels gick det inte att glömma
att Jesus faktiskt
kunde mannens namn utan att
ha träffat honom
Han såg honom där uppflugen i
trädet
bland grenarna, visste vad
han hette
och sa hans namn högt.
Jag minns berättelsen för att
Sackaios
blev så glad när Jesus ville hälsa
på honom
Historien bet sig fast därför
att alla
runt omkring blev så
avundsjuka på Sackaios
att de började skälla på
Jesus som skulle
hälsa på en syndare
Sackaios glädje var så stor
att han blev en ny människa
som skulle gottgöra allt ont
och dumt han gjort
när han lurat av folk deras
pengar…
Detaljerna och spänningen ger
trovärdighet åt historien
Men våra bibelöversättare har
utelämnat
två små signalord som kan
tyckas meningslösa:
Jesus gick in i och igenom Jeriko.
Och se (där fanns)
en man som kallades
vid namnet Sackaios… (Lk 19 1-2)
När dessa ord och se dyker upp i bibeltext
vet man att här får man veta
något viktigt
om hur Jesus är, man ser
igenom, bortom och förbi
det som finns på ytan
Vi ges en nyckel till djupare
förståelse
och undrar vad mer kan man då se?
Människan börjar längta efter att se Jesus –
det gjorde Sackaios så till
den grad att han
sin utsatta ställning och
dåliga rykte till trots
(publikan och korrupt tullindrivare)
klättrade upp i ett träd
Jesus ser oss
- som han såg Sackaios.
Det är inte bara med en
flyktig och ointresserad blick
han ser med engagemang och
intresse,
ja, långt mer än vad som kan
kännas behagligt.
Men ibland kan det vara skönt
att äntligen bli genomskådad
och avslöjad…
Jesus känner oss vid namn och vet våra liv –
så som han kände Sackaios och
visste allt
om honom. Roller, masker
eller förställning hjälper inte.
Han skäms inte för oss hur livet än har blivit –
trots att anklagarna förargat
mumlar
(skäller och står) i om
syndare
Han bjuder in sig till oss – såsom han erbjöd:
idag skall jag gästa ditt hem.
När Jesus möter en människa förvandlas
hon och hennes tillvaro –
såsom Sackaios ångrade och bättrade
sig,
gjorde bot och fick
förlåtelse:
idag har räddningen nått detta hus
Man kan göra upp med det
förflutna,
rätta till det som blivit
galet
Det är nog ingen
tillfällighet att
tolvstegsprogrammet för
missbrukare
innehåller steg då man
ställer tillrätta,
allt som man förmår
Man söker upp, kontaktar,
reder ut
så som Sackaios nu gjorde upp
med sitt förflutna
Sykomorträdet, mullbärsfikonträdet,
stod bara där
precis på rätt plats för att
Sackaios
skulle kunna klättra upp i
det och se Jesus
Man kan inte utläsa det av
bibeltexten
hur det kom sig, men får tro
att det var ordnat så
Man kan tänka att någon måste
plantera de träd
som inbjuder till att bryta
mönstret
till att våga klättra, till att
komma upp
ur sin belägenhet för att få
se Jesus
De som sammanställt vår
samling med texter för
kyrkans gudstjänster (Evangelieboken)
menar
att vi idag bör fundera över
samhällsansvar
rubrikerna kan binda oss
onödigt
men vårt samhällsansvar tål
att fundera över
en söndag ibland
I Gamla testamentet talas
idag om att
inte vränga rätten för
invandraren eller den faderlöse
Glöm alltså inte bort att
ditt släkte också varit slavar
Att även ni har varit utsatta
och fångade i Egypten
Ni har en gång varit där
invandraren och andra
som tillmäts ingen eller låg
status
och blir undanskuffade och marginaliserade…
Se till att dela med dig av
det du har
lämna säd på fälten och
oliver på trädens grenar
I Jakobsbrevet gisslas hur vi
uppmärksammar,
och krumbuktar oss för, de
förmögna och framgångsrika
och hur vi avvisar och
föraktar de fattiga
Älska din nästa som dig själv
Där och ingen annan stans
börjar ditt och mitt
ansvar för samhället – i hur
vi möter en utsatt
och drabbad medmänniska
Minns att den himmelska
Fadern utvalt dem
har sett dem och lagt dem på
våra hjärta!
Gör mot medmänniskan så som
Jesus
gjorde när han mötte Sackaios!
Vänd dem inte ryggen!
Tig inte ihjäl dem!
Gör dem inte osynliga!
