Som en färja över mörka vatten

2480 passagerare kan finlandsbåten Amorella ta
Två och ett halv tusen människor
kan genom att kliva ombord på det
flytande huset, likt en liten stad,
ta sig mellan Sverige och Finland

Eftersom det inte finns någon Ölandsbro
till Finland får man flyga eller åka båt
Gotlänningarna som har sin huvudförbindelse
mellan ö och fastland med färja
har i många år kallat båten för
gotlänningarnas landsväg
Just för att man tycker att Vägverket
borde stå för den färjan
likaväl som för färjan mellan
det gotländska fastlandet och Fårö

Båten bär som en bro över mörka vatten!
Like a bridge over troubled water…
Jag vet eftersom hela lördagen
färdades jag och många av
församlingens anställda medarbetare
liksom en betydande del av kyrkorådet
över vattnet, burna av Finlandsbåten Amorella

Vi har varit på besök i
Åbo svenska församling och
vi bär varma hälsningar
hem till Olaus Petri församling
från kyrkoherde Eero Sepponen och hans stab.

Torrskodda färdades vi över vattnet
symboliskt genom vattnet
från en stad till en annan
från ett land till ett annat

Vi tänker ibland att stora färjor
tillhör det moderna
men en av de stora färjebyggarna
var en av Bibelns utmärkta snickare: Noa som byggde arken
Han fick i uppdrag att förhindra jordens undergång
Guds uppdrag var tydligt:
rädda livet – bygg en båt!

Hedersmannen Noa lydde
och hans hembyggda färja
blev en livbåt och Noa blev
vår förste store livräddare

Att alla färjebyggare kopierat
hans projekt ser man ju: plats för alla
med flera däck och tillräckligt med
utrymme att sova på
mat och vatten för 40 dagar
Han byggde sjösäkert och i brist
på radar skaffade han en flygande spanare…
(Tänk så mycket royalty Noas
familj gått miste om)
Med oss från den första tiden bär vi bilden
av en farkost, en båt, en färja
som kan rädda mänskligheten.

De flesta av oss här idag befinner sig
i kyrkans mittskepp, en slags katedralkatamaran,
en flerskeppig kyrka, som en farkost
vilken för mänskligheten undan
ondska och fördärv till ett efterlängtat hemland.

Ofta har man använt bilden av kyrkan
som ett skepp, som en livräddningskryssare
På resan påminde komminister Claes oss om
uttrycket: Kyrkans skepp är fast
grundat på hälleberget

Båten har också blivit en symbol
för den ekumeniska rörelsen
Vi färdas tillsammans genom livet,
genom tiden och historien i ett skepp
Kristi kyrkas skepp

Min optimistiska läggning får mig
att vilja påpeka några erfarenheter:
Den som har åkt finlandsbåt en sen kväll
vet att det kan bli fullständigt kaos
ombord på vanliga färjor
Och redan Paulus led skeppsbrott
på en av sina missionsresor
Så vi behöver påminna varandra om
att sammanhållningen ombord är viktig
liksom att man håller fartyget på rätt kurs
På resan har vi sjungit en och annan
visa om havet:
Min båt är så liten och havet så stort,
men Jesus han håller min hand…

När jag var liten sjöng vi ofta den här sången:
Bibeln är boken som Gud oss gav
den är kompassen på livets hav
Följer du den går du ej i kva-av
Bibeln är boken idag!

Anledningen till att texten om Noa
finns med idag är att vi skall
påminnas om vårt dop
Även dopet kan liknas vid en livbåt
Vi görs till Guds utvalda barn i
dopet som räddar undan synd och död
och för oss till det eviga livet!

Den etiopiske hovmannen som vi
också läst om är en sann sökare
Han undersöker och ställer frågorna
och när han får svar blir han så överväldigad
att hans liv förändras: han vill genast bli ett Guds barn!
Finns det något som hindrar att jag blir döpt?
Han vill i detta ögonblick, nu, få höra Guds namn
ropas ut: I Faderns, och Sonens
och den Helige Andes namn

Vi läste att när de stigit upp ur vattnet
ryckte Herrens Ande bort Filippos
Etiopiern blev så gripen av att
bli Guds barn att allt runt omkring
för ett ögonblick försvann
till och med Filippos
Det mesta kom tillbaka men vart
Filippos tog vägen kan man fundera över…
Våra kritiker ser oss så där: vilsna
utan koll på omvärlden, inkrökta drömmare
borta i en annan värld

Men ska man fara med kyrkans skepp
måste man ha omvärlden i sikte
och uppmärksamheten på topp
även om man något ögonblick blir
överväldigade
Men visst, i Jesu närhet finns hänryckning,
finns helig Ande.

Genom kyrkans historia har dopet
var som en biljett, ett pass
förutan vilket man inte kunde
vara med fullt ut
De odöpta fick till och med lämna kyrkan
när nattvardens måltid skulle delas
Nattvarden är de döptas och troendes måltid
Är det att stänga ute, att sätta upp hinder
Nej det är så kyrkan i alla tider
har bekänt och handlat
inte konstigare än att man för att få flyga
till somliga länder behöver biljett, pass och visum

Alla är välkomna i rörelsen till altaret
Innan dopet får man ta emot välsignelsen
och ibland gör de döpta så också
om de av olika anledningar den här dagen
inte deltar i delandet av bröd och vin.

I den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finlands katekes
som vi förärades under vår resa i österled
kan vi läsa: Dopet gör oss till Kristi lärjungar
och medlemmar i den kristna kyrkan
Ända sedan vår födelse är vi delaktiga
i människosläktets gemensamma skuld,
men i dopet blir allting förlåtet
och vi kläds i Kriti renhet
Den heliga Anden föder oss på nytt
och ger oss tro, som förtröstar
på dopets löften.

Dopet bär oss genom och över mörka vatten
Med Guds folk som en gång gick
genom Röda havet från slaveri,
förtryck och fångenskap
går vi till ett nytt liv i frihet
Bakom oss lägger vi hela mänsklighetens
koppling till hat, ondska och våld
och framför oss ligger det nya livet i Kristus.
Ett liv öppet för Guds nåd och kärlek.

Predikan 1 söndagen efter Trefaldighet i Olaus Petri kyrka, Örebro

Andra bloggar om: Dop, Noa, Finland, Åbo, Gotland, Finlandsfärjan

Kamp mot beroendets slaveri

Nykterhetsrörelsen är djärv i många avseenden. Även den inbjudan till mig, som erfaren präst och förkunnare, att tala här idag i Gothems kyrka, är modig. Anden skulle ju kunna falla över mig och då vet man inte var, när eller hur det slutar.

Folknykterhetens dag högtidlighålls över vårt land. En dag med anor och en dag vars betydelse växer år för år. Den rörelse som firar behövde på 1800-talet mobilisera mot floden av alkohol som höll på att dränka det svenska folket. Resultatet blev en mäktig rörelse av medvetna människor som stod upp för sina ideal och för sina medmänniskor.

Situationen idag är naturligtvis helt annorlunda. Vi vet genom många års forskning vilka de sociala och medicinska skadeverkningar alkohol och olika droger har. Vi känner riskerna och ser följderna. Ändå behöver vi öka vår medvetenhet. Särskilt för de ungas skull.

Alkoholfloden ser idag inte riktigt ut på samma vis. Inga arbetsgivare betalar löner i sprit. Vi har en socialt ansvarsfull alkohollagstiftning med statlig monopolförsäljning, åldersgränser, en genomtänkt prispolitik och med kontroll över vinstintressena. Om den räcker till för att skydda finns det många meningar om. Särskilt som riskerna för de unga överväldigande stora.

Vi som vuxit upp med serietidningarnas gestalter, ja vi läste förstås också Platon, Homeros och Strindberg, minns att Fantomen vid sina besök på barerna i de skumma kvarteren alltid beställde ett glas mjölk. Idag förstår vi det pedagogiska i hans beteende. Men det goda föredömet framstår också som en saga, en osannolik fantasi. Få kan motstå trycket av rådande trend.

I vissa städer är det, åtminstone under sommarmånaderna, lättare att få tag på alkohol än att få sig en kopp kaffe. En stor stark är standard-beställningen, inte en kopp kaffe med bröd. Antalet festivaler och öltält får uttrycket som svampar ur jorden att verka försiktigt. Krogvärlden har vuxit oerhört och de unga befinner sig i en utsatt situation just därför att alkohol- och drogfria miljöer har blivit sällsynta. Därmed exponeras de unga i högre utsträckning än förr. I Uppsala visar en test som nykterhetsrörelsens unga genomfört att i 29 av 39 barer och restauranger var man beredd att servera ungdomarna (i åldern 14-17) öl, vin eller sprit.

Vistas man ofta i miljöer där normen är att man brukar alkohol och det i stort överflöd – är risken extremt stor att man imiterar beteendet runt omkring. Somliga klarar måttligheten, men andra fastnar i ett beroende som blir dem övermäktigt. Åtskilliga av de ungas mötesplatser är högriskmiljöer vad gäller alkohol, droger och våld. Man behöver inte måla hotbilden med dramatiska ord – det är bara att ta sig några promenader i våra stadskärnor för att inse situationens allvar. Visbys nattliv under sommarmånaderna förskräcker. Och de gotländska ungdomarna som inte åker hem till något fastland blir extra utsatta. De riskerar mer än de tillfälliga besökarna att fastna i sommarfestandets malström. I många städer har ungdomen tagit över stadskärnorna nattetid – och det vi tigande accepterar för våra ungdomar är miljöer vi inte själva vill vistas i.

I takt med att vårt samhälle alltmer har öppnat sig mot omvärlden har även inflödet av alkohol och droger vuxit. Vår förmåga att med förnuft hantera bruket tycks gå i andra riktningen. Examens- och skolavslutningsexcesserna är väl ett uttryck för det.

Igår hörde vi på nyheterna att alkoholen sätter bedömningsförmågan ur spel, den del av hjärnan som bedömer och reagerar på risker och hot kopplas ner. Det är alltså ingen tillfällighet att så många olyckor sker och så mycket våld frodas där alkoholen gått in i överflöd. Alkovåldet, kom ihåg detta nya ord och använd det, måste motverkas och bekämpas. Så mycket omotiverat lidande ska vi inte, kan vi inte, acceptera. Många är de barn som far illa därför att föräldrarna inte kan hantera sitt sitt beroende, sitt drickande. Många förlorar sitt omdöme. Den oansvariga gränslösheten i berusning gör att barn tillfälligt eller mer permanent mister det skydd och den omsorg de har rätt till och såväl behöver. Och vi talar om många tusen barn och ungdomar. Hundratusentals enligt statistiken.

Välmenande kampanjer kan knappast råda bot på människors beroende. Och det finns många beroenden som förslavar och binder människor, som ruinerar och förstör. Spelberoendet är ett sådant. De som redan hamnat i spelberoendet får ofta den bästa hjälpen av andra med eget beroende. Så är det också för den som kämpar med sitt beroende och begär till alkoholen.

Idag ska vi inte bara tala om hoten. Vi gläds åt de goda exempel. Vi gläds idag över Anonyma Alkoholister som har utfört underverk genom att dela erfarenheter med varandra och genom kunskap och insikt blir deras arbete glädjande framgångsrikt. Man har i AA också förstått vilken roll släkt och vänner har genom att vara medberoende eller möjliggörare. Dessa livräddare är värda vår hyllning. Martin Lind, biskopen i Linköping, citerade ofta redan i sin ungdom Luther. Det citatet har fastnat hos mig. Ungefär så här sa Luther: Det varvid du fäster ditt hjärta, det är din Gud. Avguden alkohol har man i AA vänt sig bort ifrån. Nu förlitar man sig på och överlåter sig till den Gud som stöder, förlåter, upprättar och bär.

Vi gläds idag över nykterhetsrörelsen som har vänt den nedåtgående trenden. Nya medlemmar söker sig åter till logerna. De erbjuds ett alternativ som har betydelse långt utanför den egna gruppen. En kraft som går emot trenden, en motkraft, en samhällskraft som genom det egna föredömet har mycket hög trovärdighet. Vi är många som respekterar och uppskattar nykterhetsrörelsen outtröttliga arbete för att ge människor ett gott liv utan droger och alkohol.

I mitt yrke är frågor som har med normer och värderingar ofta framträdande. Man uppfattas lätt som moraliserande och fördömande om man diskuterar livsstil och goda och rätta handlingar. Men det måste vi våga utsätta oss för, och det gör nykterhetsrörelsen föredömligt.

Vi gläds idag åt att nykterhetsrörelsen såväl som kyrkan är aktiva i kampen för och vaktslåendet om människors värde och värdighet. Vi ägnar oss inte åt hyttande med ett moralismens utpekande och skuldbeläggande finger. Skuld och skam är inget mål för oss.

Vi arbetar som bundsförvanter i medmänniskans tjänst – för att människor ska kunna reflektera över sina egna liv och välja väg, för att de ska kunna slippa destruktivt beroende, för att de ska kunna leva fria och upprättade istället för fjättrade och förslavade!

Högtidstal vid firandet av Folknykterhetens dag 1/5 i Gothems kyrka