Ensam i gott sällskap

I glesbygden är det ofta långt
mellan människor, geografiskt sett
Men har Du tänkt på att man sällan
hör glesbygdens folk tala om ensamhet?
De vet kanske värdet av andras närhet

Ensamheten finns överallt – kanske mest
påtaglig där många trängs, i tätorten
Där vi ser alla dem vi kunde
ha varit vänner med

Mitt i vimlet värker de andras frånvaro
de är nära - men ändå så avlägsna
Även den som möter många medmänniskor
som omges av släkt och vänner
kan känna sig, kan bli ensam och isolerad

När du går genom vatten så är jag med dig
säger Herren, din Gud, genom profeten Jesaja
Inte ens i dödskuggans dal blir vi övergivna
Gud kan verka så avlägsen – men är helt nära

Gud som skapade oss, som i dopet
gjorde oss till sina barn, säger: Du är min
Gud är vårt sällskap, lämnar oss inte ensamma
Även om vi gång på gång stänger dörren till honom,
Glömmer, sviker, blir upptagna med annat

Idag bekänner att vi inte alltid lever i vårt
barnaskap hos Gud, att vi inte gör vad vi kan
för att bryta ensamheten där den plågar och värker,
att vi stänger om oss så att vi till och med
hindrar Guds närhet och omsorg

Skriftermål med utgång från Jes 43:1-4
1 Söndagen efter Trettondedagen
2008-01-13 vid Högmässan i Strängnäs domkyrka