Genom historien tågar människorna
i folkvandringar, som arméer eller
som folkliga rörelser
Idag blir vi, kyrkfolket,
till en härligt stor adventsrörelse
Hade lärjungarna kunnat spela
trumpet, trumma och trombon,
hade man haft en egen blåsorkester
på Jesu tid – då hade det blivit ett himla ljud
ett himlaljud
Ungefär som när församlingens musikkår
lyfte vårt Hosianna mot höjden
var det klang och stort jubel
Då vandrade och dansade man in i Jerusalem
upptända av förhoppningar om
oberoende, frihet och rättvisa
Idag är det få som vågar hoppas
på fred
alla fredskonferenser till trots
Hoppets och framtidstrons lätta fötter
dansar inte längre i Jerusalem
Människor tågar för möjliga och omöjliga mål
för goda saker och för onda
Vi hör fotsteg och röster
slagrop och stöveltramp
Ett folk på marsch kan betyda
krig och förtryck
men också rättvisa och frihet
Folkmorden i Europa
under förra seklet förskräckte -
men några bjöd motstånd
En gräns sattes för det omänskliga
Och övermänskoideal och diktatur
gav vika för människors lika värde och demokrati
1960 marscherade man i Sydafrika
i protest mot apartheid
Demonstrationen i Sharpville
slutade i en massaker
69 människor dödades
Först många år senare fick Sydafrika dansa
i glädje över att en ny tid randades
1963 sköljde marschen till Washington
fram som en mänsklig våg
till Lincolnmonumentet där
Martin Luther King
I have a dream…
Tjeckolsovakiens folk till Vaclavplatsen
Man ville "leva som anständiga och fria människor
vilka har rätt att forma sitt lands öde…”
Den kampen vann man.
Och i år i Burma har folket och buddhistmunkarna
modigt vandrat fram på gatorna och sagt
sitt nej till militärdiktaturen
– men än har inte friheten kommit
Människor sätter sig i rörelse, de marscherar…
Vi vill veta vad dom marscherar för
vad vill dom, hur tänker dom?
Är det tro på det goda och hopp för de många
som sätter fötterna i rörelse ?
Är det god ideal som väcker
viljan och engagemanget?
Är det längtan efter rättvisa och fred
som får rösterna att vibrera?
Alla som marscherar vill inte väl, har inte goda ideal,
Är det samma gamla stöveltramp vi hör
gengångare från det förflutna
som fyllda av förakt för de andra
kräver murar för att hålla dem ute
och fängelser att spärra in dem i;
Det finns också i vårt land grupper
som förnekar det vi hävdar:
Att Gud har skapat
en enda mänsklighet, en familj
där vi är syskon
tro och övertygelse eller läggning.
När hundratusentals människor idag
går till kyrkan
en adventsrörelse för Jesus
och nog tog en och annan på väg hit
ett litet extra steg som av dans
och jag tror inte att det
kan bortförklaras som isfläckar och halka
blir till som församling i gudstjänsten
Kyrkan, vi, tror på Jesus som Guds son
som befriar från synd och skuld
Vi ser att Jesus ger människor hopp,
han ger kraft att uthärda och mod att kämpa
Han ger mönster och mening
Minns ni Jesus i Nasarets synagoga?
Där läser han gamla profetord (Jesaja):
Herrens Ande är över mig
ty han har smort mig till att frambära
ett glädjebud till de fattiga.
Han har sänt mig att förkunna
befrielse för de fångna och syn för de blinda,
att ge de förtryckta frihet
och förkunna ett nådens år från Herren.
När Jesus läst färdigt, rullar han ihop bokrullen
och förklarar: Idag har den här texten
blivit verklighet...
Löftena då – infrias i Jesus, idag, här, nu
Frihetens Herre, Guds ord, hans kyrka och folk
kan i längden inte fjättras med ideologiska kedjor
inte bindas med politiska band
kan inte kuvas av arméer eller diktatorer
kan inte förvisas till små privata hörn av livet:
Nej, friheten från Gud bryter fram!
Tron på Jesus fick folk på fötter
blev en folkrörelse
som spred sig över världen
när allt fler förstod att detta är vad han är,
detta är vad Jesus vill, vad Jesus ger:
Värde och värdighet för varje människa
Nåd, glädje, befrielse, frihet!
I närheten av Jesus blir även de
tyngsta stegen lättare
och de lätta stegen blir till dans
Välsignad vare han
som kommer i Herrens namn!
Högmässan sändes i Sveriges Radio
och en vecka lär man kunna höra den på SR:s webb
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar