Predikan i Tysslinge kyrka 10/1 2014
Predikotexter: Markusevangeliet 1:9-11
och Apostlagärningarna 8:14-17
Kort och koncist
rapporterar Markus
om ett dop i floden Jordan
Vägröjaren Johannes
Döparen
har manat människor till
bättring
och omvändelse
Guds rike är nära!
Jesus döps och märkliga
ting händer:
Han stiger ur vattnet
himlen delar sig
Anden kommer ner över
honom
som en duva
och från himlen hörs en
röst:
Du är min älskade son,
du är min utvalde.
Här tar historien om Jesus
en ny vändning
den offentliga delen av
Jesu liv börjar
på det här spektakulära sättet
Med himmelsk sanktion
ett muntligt erkännande
från höjden
får han ett intyg som
heter duga:
Guds älskade son
för vem låter annars sin
röst
höras från höjden?
Markus kortfattade
skildring av Jesu dop
skulle haft svårt att
överleva i vår tid
Tänk, Helig Ande som en
duva och
en berättarröst från
himlen
med en gudomlig replik
Sån´t händer inte, verkligen
inte
säger de kritiskt lagda
de som först och främst
och mest
tror på förnuft och
orsakssamband
och som har glömt den
irrationella människan
som lätt handlar i strid
med förnuftet
och mot vad som är
rättfärdigt, sant och riktigt
(jag säger bara – minns 1900-talet!)
Det går ett mode över
världen
som får människor att
helst dra
snabba streck över det
mesta
som i Skriften skrivs om
Jesus,
om vad han sa, upplevde
och gjorde
De modekänsliga vill inte
framstå som naiva
och gör vad de kan för att
den egna tron
(egentligen de själva) ska
uppfattas som
förnuftig, klok och värd
respekt
jag vet eftersom jag också
har gjort så
Vad var det som egentligen hände –
så ska man först fråga och
sedan
förklara bibelordet utan
övernaturliga inslag
Jesus och de andra kanske
såg en fågel
som råkade flyga förbi
och när molnen samtidigt
gled isär och ljuset föll
på dem där i Jordanfloden
var det som om en röst
bekräftat att Jesus var
sänd från himlen.
Måste vi verkligen gång på
gång ta bort det
fantastiska skimmer av
Guds handlande
som går utöver vad vi kan
fatta och förstå
bara för att vi inte
själva ser Anden i fågelformat
eller hör gudomliga röster
ur molnen?
Så tomt och tyst det
kommer att bli
när rösterna bockas av med
rödpenna, tystas ner.
Mose står där vid busken
och ingenting hörs
han får aldrig budet att
gå till Farao
med befrielsens budskap
Budorden överlämnas kanske
inte alls
i alla fall utan tilltal
och inget löfte och inget uppdrag
ges
Samuel hos Eli – på hans
tid var det ovanligt
att Herren talade till
människor,
och profetsyner förekom
sällan –
väcks inte av Herrens röst
nej, gossen Samuel får
sova vidare
Maria får inga besked om
barnafödseln
och någon änglasång i
julnatten
får inte himlen att
vibrera
lovsången kunde inte höras
Saul blir aldrig Paulus
eftersom
Jesu röst inte gick att
uppfatta
där på vägen till Damaskus
Bortsorteringssträvarna
skulle få jobba hårt med
sin
utrensning av de många mirakulösa
och
härliga och underbara sätt
som Guds röst
gjorde sig hörd på – för
att Guds direkta tilltal
ska kunna spärras in bakom
naturlagarnas stängsel
Det lutar mot ett alltmer tillplattat
budskap
utan uppenbarelsens
lyskraft
och ingen av oss borde
hålla till godo
med ett urvattnat,
sönderplockat
evangelium…
När vi långt senare landar
i den händelse
som Apostlagärningarna
idag berättar
är kopplingen till Jesu
dop tydlig
I Samarien har man tagit
emot Guds ord
och Petrus och Johannes
får resa dit
När de kommit dit ber de
för de troende
”att de skulle få helig
Ande”!!
Eftersom Anden inte kommit
över
någon av dem – de var bara
döpta i Jesu namn
och dopet skulle ske i
Guds den treeniges namn
Men apostlarna reder upp
det hela
de lägger händerna på dem
och utan åthävor skriver
Lukas
”och de fick helig ande”
Den helige Ande kan hjälpa
oss
så som Jesus utlovat i
sitt långa avskedstal
i Johannesevangeliet:
Hjälparen, den heliga
anden
som Fadern skall sända i
mitt namn,
han skall lära er allt och
påminna er
om allt som jag har sagt
er… (Joh 14:25)
Människor kan få helig
ande, bara det
En insikt vi legat lågt
med
som om vi skämts för att
vägledas
av något annat och mera än
enbart förnuftet.
Som om Anden bara var
känsla och hänförelse
ett slags andlig förälskelse
som gör oss
irrationella och
lättlurade…
Vad är det som gör att vi
låter lura oss
att tro att vi och världen
är förnuftig
och att vi fattar
rationella beslut
lever och handlar klokt
och insiktsfullt
Vi kan gott behöva den
helige Andes hjälp
för att trons glöd skall
leda oss och Guds
församling
ut utanför vår
trygghetsgräns
till tjänst världen
Vi borde bli det vi
egentligen är:
goda pingstvänner
utan fruktan för duvor, himmelska
röster
eller allehanda smärre underverk
små mirakler av hopp och nystart
och allsköns vidunderliga händelser
och förändringar
- ty med Andens hjälp
banas väg
i våra och i församlingens
liv!
